Recension: Dawn of the Planet of the Apes

Apornas planet: uppgörelsen

I ett postapokalyptiskt San Fransisco lever Ceasar tillsammans med en allt större, och också växande, grupp apor. Det var flera år sedan sist de såg en människa. Alla har försvunnit genom Simianinfluensan. Den stora skaran apor står med civilisationen vagga i sina händer. Apor ska inte döda varandra och en gemenskap byggd på tillit är av ytterst vikt. När Malcolm och en grupp andra människor stöter på dem i sin jakt på att få igång det lokala vattenkraftverket ställt två samhällen mot varandra där den ena bara ser den själv som rättmätig arvtagare till jorden.

DAWN OF THE PLANET OF THE APES

I den djupa Muirskogen lever de. Ceasar med sin partner och med sina söner. Tillsammans med dem bor hundratals andra apor i symbios. De jagar tillsammans, de tar hand om de unga. De utbildar och lär barnen att skriva och läsa simpel på en simpel nivå.

The Dawn of the Planet of the Apes utspelar sig tio år efter att Ceasar lärt sig att prata och agera på egen hand. Människan verkar till synes vara borta. De är lyckliga och de vet vad de vill göra med sina liv. Himlen må vara grå mest hela tiden och regnfallen så regelbundna att skogen aldrig riktigt hinner torka, men en grupp människor har överlevt. De är immuna och ovetande.

Fortsättningen på filmen som tog biopubliken tillbaka till före kultfilmen är långtifrån dålig. The Dawn of the Planet of the Apes imponera. Engagemanget, kärleken, och tiden som lagts ner på att göra den här filmen så snygg som den är går inte att ta miste på. Inte någonstans har det sparats. Den person som någon gång, mot bättre vetande, under de två timmar och tio minuter som The Dawn of the Planet of the Apes rullar frågar sig själv om de ändå inte använt levande djur vill jag träffa. De är simpelt sagt makalösa.

Bakom den vackra fasaden händer det faktiskt saker också. De två samhällena ställs mot varandra. Och även om de med all sannolikhet kan bo bredvid varandra ska det alltid vara någon som förstör och skapar friktion. The Dawn of the Planet of the Apes är inget undantag.

De sammandrabbningar som blir är fartfyllda, eftertänksamt koreograferade, och framförallt väldigt underhållande att kolla på. Berättelsen tar oss från den ena striden till den andra med en förhöjd intensitet rakt igenom. Det ökade tempot fungerar bra för att bryta mot de annars taffat skrivna replikerna de mänskliga rollerna fått framför sig. Att aporna pratar sällan, och när de gör det använder ett stötigt och kortfattat tal fungerar superbt. Inte alls lika kul blir det när personregi bara är ett fint ord som aldrig använts i arbetet med människorna. Även där känns det stötigt och dagisbarn-aktigt.

The Dawn of the Planet of the Apes behöver inte alls ses med 3D. Filmen är ännu en film i ledet som kommer att håva in extra miljoner till höger och vänster bara för att skapa ett ganska platt djup i bilden.

Filmen svingar sig fram mellan höga träd och högljudda explosioner. Soundtrack och score till The Dawn of the Planet of the Apes är tyvärr inte mycket att prata om. Inte för att det är dåligt, utan för att de inte gör sig hörda. Ett bra foto med växling mellan kallt blågrått och en hoppets gyllene sepiatoner dukar fram en gedigen ljuddesign som skulle må bättre av en mer erfaren mixare, för ljudbilden är från gång till gång skev.

DawnOfThePlanetOfTheApes2

The Dawn of the Planet of the Apes är en bra film. En perfekt sommar-blockbuster som lever upp till sina förväntningar. Jag vet med mig hos mig själv att jag inte skulle må dåligt att sätta mig ner en gång till och bara njuta av det datorgenererade mästerverket, satt i ett övervuxet och söndertrasat San Fransisco.

The Dawn of the Planet of the Apes har premiär 18 juli över hela landet. Sätt dig i en mjuk biostol och följ med när sista chansen att skapa fred ställs fram på bordet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>