Animerat

Datorspelet du bara behöver kolla på

Deunan och hennes partner, cyborgen Briareos, tar sig fram i livet ett jobb i taget. Världen runtomkring dem är förfallen och trasig efter det stora Tredje världskriget. Mänsklighetens sista hopp ligger i den mytomspunna staden Olympus. Deunan och Briareos gör allt de kan för att nå dit helskinnade.

AppleseedAlpha1

Det datoranimerade actionäventyret Appleseed Alpha från IGN är intressant ur flera aspekter. Från ena sidan är det ett tekniskt avancerat projekt som krävt en enorm insats från alla inblandade. Till exempel har särskild mjukvara utvecklats för att skapa så naturlika rörelser i karaktärernas ansikte som möjligt.

Filmen är närpå fotorealistiskt skapad. Rörelserna är naturliga och väntade. Tyvärr har produktionen inte nått hela vägen fram. Det tränade och vana ögat hos publiken kommer att känna av The Uncanny Valley.

Synd på en berättelse som tar plats i ett dystopiskt post-apokalyptiskt New York. Handlingen känns solid visuellt och dramaturgiskt. Dialoger och den generella kvaliteten på Appleseed Aplhas manus lämnar utrymme till förbättring. Inte så mycket att orden skadar filmen som helhet. Men nästan.

Briareos är filmens comical relief. En roll som emellanåt känns lika malplacerad som valet av musik. Dubstep är soundtrackets ledord. Bra musik, tycker många, men fungerar inte hundra procent till filmen. Musiken lyckas inte, precis som Briareos kvicka repliker, att väva sig samman med berättelsen sömlöst och naturligt.

AppleseedAlpha2

Allt som allt är Appleseed Alpha fortfarande en sevärd film. Särskilt om du, precis som jag, gärna sitter vid datorn och spelar datorspel. Filmen är tydligt skapad för den växande spelvärlden och dess beundrare. Så ge Appleseed Alpha en chans.

Appleseed Alpha släpps på DVD och Blu-Ray 15 oktober!

Missa heller inte det här globalt exklusiva klippet från filmen!

Fäller charm-krokben framför dig

Kliv in i en värld av skicklig stop motion-hantverk. The Boxtrolls är inget annat än en berättelse som berör var och varje biobesökare. De små trollen trasar sönder undertäckta samhällsnormer och kommer utan tvekan att charma dig.

TheBoxtrolls1

När Ägg var liten blev han en del av den underjordiska världen där de hatade och fruktade utbölingarna Boxtrollen lever. Världen ovanför skyr dem och den ena berättelsen är värre än den andra. Den pittoreska, ostälskande och bergsbelagda byn har utegångsförbud om natten. För alla vet att Boxtrollen mest av allt vill äta upp och slita sönder invånarna. Rädslan för trollen i The Boxtrolls är så stark att beslut tas om deras utrotning.

Det vithattarna, de som styr staden och äter den godaste osten av alla, inte vet är att Boxtrollen är de mest vänliga och fridfulla varelserna de skulle kunna lära känna. The Boxtrolls tar oss med på en resa där två unga från vitt skilda världar lär känna varandra. Olikheterna är påtagliga men utgör inget hinder när vänskapsband, och kanske mer, utvecklas på stadens gator, torg och underjord.

The Boxtrolls är en film som subtilt leker med påträngande normer i vårt samhälle. Ett samhälle där pappan som ensam förälder inte är en bra förebild. Den bilden krossar filmskaparna och visar istället upp den relation mellan ung och äldre man visas känslor och vördnad inför varandra

Aristokrater mot folket, så skulle det gå att koka ner berättelsen i The Boxtrolls. Men filmen är så mycket mer. Genom det iögonfallande konceptet där trashy shabby chic möter Tim Burton i salig brittisk dramakomedi faller historien om pojken som överlämnades till en annan värld på ett sätt som stundom påminner mig om Lejonkungen i mix med Jack Skellington möter Wallace & Gromit.

TheBoxtrolls2

Det är en film att se om igen. Jag kan inte tänka mig det vara möjligt att lämna en visning av The Boxtrolls utan ett leende på läpparna och en förtrollad känsla i kroppen. Ett litet tips: ta in den mjuka tilltalande ljuset i filmen. Och sitt kvar ett par minuter under eftertexterna så kommer du förstå bättre vilket arbete som krävt för att skapa The Boxtrolls.

The Boxtrolls har premiär runtom i landet 12 september. En film för alla. En film för dig.

Tänk dig att du ser på den riktigt bra och underhållande filmen Bilar. Ettan alltså, inte uppföljaren. Och sen fantiserar du vidare och gör bilarna till flygplan. Då har du Disney’s nya Flygplan 2. Precis som sin föregångare känns filmen som mångt och mycket bara en om-modellering av en lyckad franschise. Och jag misstycker inte. För Flygplan 2 är bättre än sin föregångare. Även om Bilar står ohotad som bättre upplevelse.

PLANES: FIRE & RESCUE

Vår hjälte kan inte längre tävla. Det finns inte reservdelar kvar på marknaden. Istället utbildar han sig till brandflygplan. Eller ja, han håller på att utbilda sig i alla fall. För under utbildningen som inte verkar ge frukt bryter en enorm skogsbrand ut i området och alla måste hjälpa till att rädda skogen och alla de som är i den.

Flygplan 2 handlar om att bekänna färg. Att inse hos sig själv, och våga erkänna till resten av världen, när det är dags att sadla om och tänka i nya banor. Det går alltid att starta om och bli bra på någonting annat.

Men måste våga. Det kommer nya vänner ur nya sammanhang och det kommer alltid finnas dem som vill utnyttja dig för saker du har och kan men lagt bakom dig.

Flygplan 2 är snygg och stilsäker. Väl animerade scener med den klassiska texturen blandar sig underbart med bränder i skyhög textur. Spänningen följer med och värmen stiger i bröstet när lågorna slickar trädstammar och spärrar in oskyldiga husbilar.

PLANES: FIRE & RESCUE

Vi får lära känna flera nya vänner och också bekanta oss med gamla favoriter. Vad jag saknar är just mixen mellan Bilar och Flygplan. När de i den här filmen inkluderar så många fyrhjulade vänner, varför inte låta Blixten McQueen gästspela? Jag är säker på att filmvärlden, ung som gammal, skulle älska det. Inte för att Flygplan 2 kommer flyga rakt in i hjärtat på vilket barn som helst redan nu.

Flygplan 2 har premiär över hela landet 29 augusti. En värdig och familjevänlig hyllning till alla brandmän världen över som riskerar sina liv för att rädda våra.

Högtflygande underhållning

Vänskapen mellan Tandlöse och Hicke är inte längre ny och skör. De två är oskiljaktiga och de bästa av vänner. Tillsammans utforskar de världen runtomkring dem i jakt på nya magiska upplevelser. En eftermiddag hittar de in i en enorm isgrotta där hundratals drakar bor i harmoni tillsammans med en sedan länge försvunnen byinvånare. När ny ondska står för dörren måste de alla samarbeta för att än en gång skapa fred och lyfta fram glädjen som skapas mellan drake och ryttare

Draktränaren22

Draktränaren 2 håller måttet. Att fylla de skor föregångaren skapade torde sig vara svårt, men återvänder till den andra delen av vad som ska komma att bli en trilogi (tredje filmen planerad till 2016). Dean DeBlois fyller bioduken återigen med glädje och fartfyllda sekvenser som får vilken tioåring som helst att bli sjösjuk. Hicke och Tandlöse har aldrig varit mer skickliga på att kontrollera sina kroppar och vingar uppe bland de vackra molnen.

Borta är den osäkerhet och "töntighet" som präglade Hicke. Nu är han äldre och lärdomarna har satt spår i honom själv, såväl som hos alla de andra i den fornnordiskt inspirerade kustbyn. Istället står det framför oss en ung man med självsäkerhet och ett mod få förunnat.

När modet behövs mer än någonsin tidigare är duon redo. Och de är inte ensamma. Tiotals, om inte hundratals, nya sorters drakar introduceras i Draktränaren 2. De är vackra, stora, små, coola, konstiga. Men framförallt är de roliga, och det går inte att inte älska dem.

En stor fara väntar dem och tempot dras upp flera snäpp en stund in i berättelsen. Ett tempo som mer eller mindre håller sig uppe genom vilda strider och snabba svängar mellan enorma istappar och isande Alfa-vindar.

Draktränaren 2 återanvänder musik från originalet. Något som verkligen uppskattas med tanke på de högkvalitativa och minnesvärda stycken som presenterades. Tonerna drar minnet tillbaka till den i dag fyra år gamla förlagan och hjälper till att fylla luckor och fallgropar. Draktränaren 2 binder filmerna samman sömlöst utan att skapa en repetetiv känsla.

Nya karaktärer uppenbarar sig och historien gräver sig in under din hud när hjärtskärande känslor blandas med fjäderlätt humor och höghastighets-action.

Draktränaren21

Stilen är densamma och det är lätt att känna igen sig i deras universum. Men titta lite närmre, lite mer noggrant. Då ser du att Draktränaren 2 ändå är snyggare nu. Ett större arbete har lagts på detaljer och texturer har uppgraderats både här och där. Och också där borta!

Draktränaren 2 är en stark kandidat till att bli sommarens bästa familjefilm. Den fungerar för alla. Från de allra minsta, till de äldsta. Och allt därimellan. Premiär 4 juli.

Ett år lider mot sitt slut och familjen med Blu i spetsen bestämmer sig för att ta en familjesemester till den vilda regnskogen. Hela släkten väntar där inne bland grönskan. En släkt som de trott varit borta för evigt. När gamla skurkar sluter upp bredvid nya måste allihopa hjälpas åt för att rädda skogen från motorsågar.

RIO 2

En ny film. Ett nytt år och en ny start på vad som ska komma att bli ett äventyr för alla, oavsett födelseår. Snabbt in i Rio 2 får du och jag som publik träffa på de allra flesta kära karaktärer från föregångaren. Tre år har gått sedan vi sist träffat dem och Blu har tillsammans med Jewel skaffat sig en familj med tre små barn. Alla lika speciella och unika som de själva.

En häpnadsväckande nyhet berättar om att de fem kanske inte är de sista av sin art. En resa planeras som hastigast och familjer flyger från säkerheten i Rio de Janeiro för att pröva vingarna där de ska vara - i det vilda.

Rio 2 är härligt färgglad med oändligt många koralltoner som skiftar ram och tillbaka mellan extrem realism och den där "typiska" animeringsstilen vi alla blivit så vana vid i dag. Med de uppiggande färgerna i sin kontrast mot ett grått vårväder fyller berättelsen inte bara bröstet med en känsla av humor och glädje utan också lycka. Är det någonting som filmskaparna har lyckats med så är det att fånga och ta tillvara på den kultur som Brasilien utstrålar. Musiken är överallt och den sprudlar av glädje.

Tonerna smittar av sig och fötter kommer att stampa i takt med rumba-svängarna uppe på stora duken. Humorn förstärks genom en viral anpassning av berättelsen som studsar mellan internet-klassiker (vilka det är får du ta och upptäcka helt på egen hand). Ett verktyg som hjälper Rio 2 att hålla sig intressant och rolig för alla åldrar.

Blu är överbeskyddande över sin familj och vill ta med sig alla olika sorters moderna bekvämligheter. Något som inte uppskattas av djungeln och dess invånare. Rio 2 jobbar med digital teknik och extremt hög detaljnivå när det behövs.

Rio22

Ett kort skärpedjup i kameraarbetet mättar alla som tycker om sådan hög detaljnivå. Jag är således mätt och samtidigt också glad när eftertexterna rullat klart och salongen tänds. 3D-glasögonen ramlar ner från näsan och jag kan inte riktigt bestämma mig för om Rio 2 är lika bra eller bättre än sin föregångare.

Värd sina 101 minuter är den absolut. Och en dubbad version är såklart ett personligt val. Se den och skratta, dansa och häng med bland regnskogens toppar och dalar. Det här är en film som underhåller och också, bara lite, påminner oss alla om vad vinstdrivna företag gör med jordens

Uppföljaren på den älskade Rio har premiär 11 april över hela landet och med den väntar ett äventyr in i den djupaste av regnskogar full av vackra färger, råbarkade skurkar och en blå hjälte.

Sedan mamma åkte med Fjäderkungen tillbaka till Fjäderkungens rike har den lilla kaninen Johan bott tillsammans med sin pappa på en båt. En dag, just efter att Johans pappa rest iväg för att handla förnödenheter ropar på någon på radion. Det är Bill som är jagad av Fjäderkungen. Johan som sedan dagen hans mamma blev tagen velat åka dit för att hitta och hämta sin mamma ser chansen och tar den.

ResanTillFjäderkungensRike1

Johan älskar sina föräldrar. Mamma lika mycket som pappa. Men Johan är för ung för förstå varför pappa tar hand om mer och mer hemma medan mamma sitter invirad i en filt och mest tittar på.

När mamma försvinner en natt efter att Fjäderkungen kommit hem till dem och kidnappat hemma lämnar det kvar ett stort hålrum hos Johan och hans pappa. Men främst hos Johan. Den lilla kaninen med sin pappa flyttar till en båt och lägger ankare långt ut på havet. Resan till Fjäderkungens rike tar fart när Johans pappa åker iväg för att handla och Bill ropar på radion efter hjälp. Bill är jagad av Fjäderkungen och Johan inser att det här kan vara hans enda chans att hitta sin kidnappade mamma.

Berättelsen är den första filmen av typen stereoskopisk 3D av svenskt ursprung. Det är en lagom snabb berättelse om att upptäcka sig själv och den verklighet vi alla omges av. Att visa en berättelse genom en fabel är alltid uppskattat hos barn och vuxna, det vet vi. Animeringen i Resan till Fjäderkungens rike är väl utförd. Inte perfekt, nej det var den inte. Det finns problem med dess animering som för mig, och dig om du också fastnar på detaljer, kommer att störa dig på.

Problemet i animeringen ligger i valet av prioritering. Vissa delar, och speciellt vissa karaktärer har fått så mycket mer uppmärksamhet att andra ser och rör sig ganska billigt, ärligt talat. Resan till Fjäderkungens rike känns välgjord, billig och plastig om vartannat. Synd, tycker jag, när berättelsen är fin och viktig att lyssna färdigt på.

Johan sätter alltså efter sin mamma på sin väg till Fjäderkungens rike. Väl där inser han att allt inte är som det ska, och ett äventyr för att rädda riket tar vid tillsammans med Johans pappa, mamma, Bill, och Fjäderkungen själv.

ResanTillFjäderkungensRike2

Efter att med en stor längtan gått och väntat på den här filmen i nästan två år. Ja, två år, du läste rätt så tror jag att jag byggde upp filmen till något annat, något som var för stort. Resan till Fjäderkungens rike var och är en trevlig, lite rolig, och väldigt pedagogisk (på det bra sättet) för barn och vuxna att tillsammans försiktigt öppna dörren för det många nog undviker att prata om. För även om alla barn i världen skulle vara lyckliga nog att slippa uppleva döden på nära håll är det viktigt att alla får chansen och utrymmet att försöka förstå vad det innebär. Den här filmen öppnar för just det.

Vad som stör mig mest på en personlig nivå, kanske just på grund av den viktiga undertonen i berättelsen, är den att Johan blir intalad till att begå självmord och ingen verkar göra någon notis om ett litets barn suicidala inställning. Så förutom just den biten är Resan till Fjäderkungens rike både rolig och sorglig. En gemytlig film för de lite äldre yngre barnen.

Sveriges första stereoskopiska 3D-film har premiär 21 mars och är en trevlig och pedagogisk berättelse om mindre trevliga stunder och händelser i livet. Resan till Fjäderkungens rike är välgjord och fin med smärre skönhetsfläckar de flesta av oss förmodligen inte ens kommer att märka av.

Zarina vaktar till vardags stoftet tills den dag då hon fått nog av all missförståelse kring henne och hennes sätt att lösa saker. När Zarina rymmer från älvdalen och tar med sig allt blått stoft måste Tingeling och hennes vänner flyga efter för att hämta tillbaka det. Blandat stoft gör att deras olika talanger byts ut mot varandra och kampen att hämta hem stoftet från Zarina och hennes piratband blir så många gånger svårare.

THE PIRATE FAIRY

Tingeling och piratfen möter vi den magiska världen av älvor och féer än en gång. Den här gången rymmer den kritiskt lagda Zarina från älvdalen och ger sig ut för att överleva på egen hand.

Zarina drar från älvdalen just därför att hon är kritisk. Hon ifrågasätter och tänjer på gränser. Gränser som bryts och ibland förstör mer än vad de utvecklar. Med ett korn av det kraftfulla blå stoftet lär hon sig att blanda till nya magiska kombinationer och färger. Tingeling och piratfen tar fart när Zarina återvänder till dalen för att stjäla resten av stoftet - då i form av piratkapten.

Tingeling sätter efter Zarina för att hämta tillbaka stoftet och Tingeling och piratfen växlar upp i ett trevligt fartfyllt tempo barn av alla åldrar kan uppskatta. Berättelsen brer ut sig med goda intentioner av självrespekt och systraskap. Att arbeta tillsammans för att överkomma det onda och felaktiga. Att ingen bara är bra på en sak; alla kan massor av saker och hjälps man åt går det att lära sig ännu mer. Det älskar jag med filmen, det är en underbar film med så gott som bara kvinnliga karaktärer, starka såväl som mindre framträdande.

Men måste klänningarna vara så korta? Måste den klassiska älvkroppen á la timglas verkligen leva kvar i alla karaktärer? Tingeling och piratfen blir en berättelse som gasar och bromsar samtidigt. Och det är synd, för utan de i mina ögon onödiga elementen är filmen en sådan berättelse många små barn skulle kunna ta till sig och faktiskt få ut något vettigt av.

Speciellt när Tingeling och priatfen bäddar upp sig som en prequel till den klassiska sagan Peter Pan.

THE PIRATE FAIRY

Tingeling och piratfen är, trots sina svagheter, en film som underhåller och växlar i sitt tempo på det sätt barn av den yngre karaktären behöver för att vara intresserad i 78 minuter. En berättelse fylld av musik alla, vuxna som barn, grips tag av och följer med i.

Vad som händer före Peter Pan när Zarina tröttnar och bryter från normen visas bara på svenska. Och visas från och med 26 februari i 2D såväl som 3D.

Nobelpristagare, affärsman, upptäcktsman, Olympisk mästare, gourmé, uppfinnare, geni. Herr Peabody är och kan väldigt mycket. Hans svåraste uppgift i livet, svårare än att bemästra alla tänkbara instrument och språk, är att vara pappa till Sherman. Efter en incident i skolan bjuds föräldrarna till incidentens motpart in till middag, tillsammans med motparten Penny. Det ena leder till det andra och de hamnar på ett fartfullt äventyr genom historiens stora ögonblick.

HerrPeabody1

Herr Peabody & Sherman bryter vår huvudkaraktär, den högt intelligenta hunden med sin karaktäristiska röda fluga och de stora glasögonen, den fjärde väggen. Herr Peabody pratar med dig och mig i publiken. Han förklarar vem han är och det det är som händer. En närvaro den naturligt färgsatta berättelsen skapas mellan film och publik när vi inte bara får se vad som händer, utan också blir tilltalade personligen av filmen.

Herr Peabody & Sherman handlar om hur Herr Peabody och sonen (adoptivrelation) Sherman reser genom historien med allt från antikens Egypten och Grekland till ett besök förbi DaVinci. Och mer därtill. Herr Peabody vill göra allt för sin son och efter bästa förmåga se till att Sherman har och får det han inte själv fick chansen att uppleva under sin egen uppväxt.

Jag kan inte förstå varför Sherman inte kallar Herr Peabody för pappa. Det känns fel och frånvändande. Herr Peabody & Sherman är en fin, rolig, och överraskande lärorik berättelse som tog mig med överraskning. Genom väl valda tillfällen i världshistorien lär Herr Peabody Sherman om saker i världen samtidigt som jag lär mig. Eller påminns, beroende på fakta.

Det är en film som, vilket det flesta av oss nog märkt av då och då, faktiskt tar vara på sin 3D. Många filmer har en vedervärdig separation - inte Herr Peabody & Sherman. Separationen är tydlig och används både för att skapa det behagliga djupet såväl som för effekter.

HerrPeabody2

Herr Peabody & Sherman la sig alltså närmare hjärtat än först trott. För mig är berättelsen något som vuxit fram som en folkkär berättelse i USA och aldrig riktigt fått fäste här hemma i Sverige. Synd, tycker jag. För det gapflabbande ordvitsandet á la Göteborg är nog det roligaste jag sett i filmväg på länge. Tappade bort mig i räkningen om antal faktiska utbrott av skratt från undertecknad. Och det är ett bra betyg, det lovar jag.

Hundarnas ordvitsarkung tar dig på en tidsresa som sträcker sig över all möjliga scener du lätt kommer att känna igen. Följ med på 3D-äventyret från och med 7 mars när Herr Peabody & Sherman har premiär.

1 Kommentar

För många är mörkret något läskigt. För familjen Crood innebär mörkret livsfara. Om natten finns det otaliga saker som kan, vill, och kommer att döda Croodarna. Precis som de dödade deras grannar. Eep tycker inte om att hållas instängd i den dumt tråkiga grottan. En natt smiter hon ut och träffar den egendomliga grabben Guy. Han vet för mycket om vad som är på väg att hända, och när familjens grotta krossas av fallande steg följer de med honom mot det stora berget och säkerheten som väntar där borta. Resan dit blir dock allt annat än lugn och säker.

TheCroods2

Eep är dottern som inte trivs med att bo så tätt med sin familj. Alltså är hon precis som de allra flesta tonåringar. Den unga och spänstiga dottern smiter en natt ut ur den säkra grottan för att testa någonting nytt. Nytt är för övrigt det farligaste som finns, för sådant som är nytt vet man inte om man kommer att dö av.

I Croodarna stöter Eep på är en finurlig typ vid namn Guy. Han berättar för henne att världen håller på att gå under och säkerhet finns att hitta vid det stora berget. När Eep försöker berätta detta för sin familj slås det undan av att odjuret som bl.a. dödat deras grannfamilj försöker sig på ännu ett mänskligt skrovmål.

Realismen är hög i Croodarna. Och då pratar jag inte om den generella känslan av animeringen. Nej, realismen och känslan för detalj ligger i det lilla. Det sättet som våra karaktärer rör på sig känns mer naturligt är sant än tidigare. Detaljerna i hur damm viftar upp i luften och miljöerna långt borta mot horisonten lika gärna kunde varit "äkta".

När Eep bryter sig från sin familj gör hon det för att upptäcka sig själv. Den unga kvinnan är trött på sitt liv och vet att måste finnas mer. Med Guy inser hon att det är så det är. Croodarna tar fart som ett episkt äventyr där ung kärlek blomstrar invid en dysfunktionell familj som skapar allehanda dråpliga situiationer för dig och mig att skratta till.

Djuren vi får stöta på och lära känna i Croodarna är bland de sötaste och roligaste jag sett på länge. Oväntade djur har korsats fram och tillbaka för att sättas i helt fel miljöerna mot vad vi skulle vara bekväma med. Det är ett ypperligt underhållande inslag i Croodarna jag med ett leende på läpparna avnjuter.

Under 98 minuter får Croodarna lära sig vad eld och en idé är. På ett roligt och nyskapande sätt tar berättelsen oss fram mot berget ledda av en vresig och envis familjefar som inte vill annat än skydda sina nära och kära, även om det innebär att de hatar honom.

Croodarna

Det är något visst med de nya animerade filmerna som släpps lös på marknaden i dag. Visst att de till ytan ser ut som moderna klassiker såsom Hitta Nemo eller Bilar, men det är något mer. Och det har inte bara att göra med de små detaljerna i själva animeringen. Jag tror att det är något mer. Jag tror att filmskaparna har börjat återvända till att berätta ordentliga berättelser. Den sortens berättelser som alla vill höra, oavsett generationstillhörighet.

Den förhistoriska berättelsen Croodarna om tonårsrebellen, familjen och förmågan att bryta gamla mönster finns att köpa varhelst du är mest bekväm i att köpa DVD/BD-filmer från.

Celestine har växt upp med historierna om de skräckinjagande och rakt igenom onda björnarna som bor i världen ovanför hennes egen värld av möss nere i kloakerna. Det viktigaste som finns för möss är björnhat, tanddyrkan och det o så viktiga arbete med att samla in små björnbarns mjölktänder. Den hungriga Ernest blir övertalad av Celestine att inte äta henne utan istället bryta sig in i godisbutiken. Det är början på en minst sagt oortodox och förbjuden vänskap björn och mus emellan.

ErnestOchCelestine1

Celestine bor med de andra små musbarnen på det kalla och dragiga barnhemmet. Barnhemmets gaggiga mamma och övervakare skrämmer de små på led och matar dem med rädslan för den stora stygga björnen. När Celestine fastnar uppe i den farliga björnvärlden och nästan äts upp av den utstötta och hungriga Ernest lyckas hon ändå lura honom att istället bryta sig in i godisbutiken.

Ernest & Celestine är berättelsen om hur två helt olika personer möts som ett resultat av ödet och genom slingriga stigar påbörjar en vänskap ingen tidigare sett maken till. Genom en ruggad stil visar regissörtrion Stéphanie Aubier, Vincent Patar, och Benjamin Renner berättelsen om vänskap och att älska precis den man vill. Att våga vara sig själv.

Det är tydligt i Ernest & Celestine hur de två olika samhällena drar sig från varandra med avsky och fördomar. Våra två vänner är bron som bryggar över och skapar oro hos deras respektive övermakt.

De bleka akvarellfärgerna sätter en värld till liv som inte är som någonting jag sett på länge hos barnfilmer. Ernest & Celestine bjuder på kvalitet i allt från just färgerna till de lekfulla och lata skisserna till berättelsen med ljuv humor och tydliga men avslappnade pedogik.

Att inte ens dubbningen till svenska på något sett störde mig ger mig helheten av en film letat sig in i hjärtat för att stanna. En barnfilm jag mer än gärna bär med mig tills dess att jag har mina egna små att visa den för. Jag förstår att den är Oscarsnominerad

ErnestOchCelestine2 Ernest & Celestine är inte som de andra barnfilmerna du ser på i dag. Borta är de storslagna datoranimeringarna och tillbaka är råa, ärliga och framförallt personliga teckningarna av vattenfärg och snabba blyertsskisser. Filmen är lika mycket ett konstverk som det är en pedagogisk resa för de små, de mindre, och de något större.

Ernest & Celestine, eller Victor & Josefine den tagit som namn här i Sverige distribueras av Folkets Bio. Deras schema sätts vecka för vecka, så klicka HÄR för att se om den här urgulliga och Oscarsnominerade berättelsen fortfarande visas.